Sjukhuset

Kommer bara ihåg fragment av tiden på akuten, men här kommer det jag minns:
Vaknar upp och hör att de pratar med mig och säger att de ska röntga mig och klipper upp min jacka och tröja och tar av mig halsbandet och ringen och stoppar det i en gummihandske, stänger ögonen och nästa gång jag öppnar dem så kör de ut mig ur maskinen och säger "Du hade tydligen en BH på dig som vi måste klippa bort". Jaha, tänker jag och blundar igen.
Nästa minne är att jag hör mamma, syrran och Jimmy. De berättar att Mille är med Jörgen och morfar (fast jag hör bara att de säger Jörgen, funderar en stund över vart morfar är, men orkar inte hålla kvar tanken) Frågar Jimmy om han tagit sin medicin, och sen kommer jag ihåg tårtan vi köpte dagen innan. Säger till dem att de måste äta upp tårtan. Intressant såhär i efterhand att titta tillbaka på händelseförloppet och vad jag ansåg viktigt just då.
Blundar en stund igen, vaknar och känner att jag mår så himla illa, två sköterskor vänder på sängen utifall att jag ska spy. Får panik, känns som att jag ska ramla ur sängen, men jag är fastspänd och de lovar att de håller i mig.
Efter ett tag kör dom iväg med mig upp på kirurgavdelningen. Blir välkomnad av några sköterskor som säger att min familj väntar utanför, men att de tycker att jag bara ska ha besök en liten stund och att jag behöver sova sen.
Får åka toastol in på toaletten, men mår jättedåligt och håller på att svimma, de kör in mig till sängen igen. När jag kommer in så kommer Jimmy, mamma, pappa, Jörgen. Kommer inte ihåg nu om Ann-Sofie är med, eller om hon är med Martin och Mille på promenad. Dr åker hem efter en stund, men Jimmy får stanna kvar. Känns skönt att veta att han är där, även om jag mest sover. Han smeker min rygg, ungefär som han gjorde när vi fick Mille.
Jag har så ont och Jimmy ringer på sköterskan, hon ger mig två alvedon, men hinner knappt svälja dem innan de kommer upp igen, precis som saften jag fått innan. Bara spyr så fort jag får något i mig. Får en spruta i skinkan istället och de sätter dropp så att jag ska få i mig någonting iallafall.
Vid sex-sju åker Jimmy hem och jag somnar igen. Vaknar några gånger och får åka kontorsstol till toaletten. Försöker ta en klunk vatten, men den kommer upp när jag kommit tillbaka till sängen.
Vaknar på natten och inser att det är vintertid, aldrig förr har jag väl hatat att få en extra timme, nu måste jag ju vänta en extra timme på morgonmedicinen. Lyckas få den en halvtimme tidigare iallafall, sen ligger jag och småslumrar i några timmar, jag har ju sovit bort nästan hela lördagen så är inte speciellt trött. Ligger bara och väntar på att det ska bli morgon och att lampan ska tändas.
Det var inte såhär den första natten ifrån Mille skulle spenderas, långt ifrån såhär...

Kommentarer
Postat av: Sara

Är så glad att de gick så bra som det gjorde ändå gumman, De första du frågar mig i denna situation är om jag tagit min medicin att du ens orkade tänka den tanken. Har aldrig i mitt Liv träffat en så godhjärtad Människa som dig hoppas att allt ska bli bra igen för dig, tänk inte ens tanken att jag ska vara den jag var tidigare mot dig. Du är och förblir den finnaste människan jag fått träffa och sen så är du min också skulle inte kunna bli bättre än så. Du har också givit mig den finnaste present jag kunnat få i våran alldeles underbara solstråle Mille. Ni är det viktigaste för mig även om jag inte alltid visat det för er.pussar din Jimmy

2009-11-19 @ 23:13:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0